Godmorgon... currykaka. Min mellersta bror klagade lite på Akeliustillsägningen och kallade mig för klant. Bara för att han inte sett mer än två människor samtidigt sedan han gick i gymnasiet. Typ åtta år sedan då. Hah, dumma Jack. Det som är ballt med honom är att han är så jävla rolig - och heter Jack. Det är ett snyggt namn.

Jag sov till typ fyra. Så normalt, det gör väl alla, tänker du. Men nej, nej så är det inte. Hostat lite extra mycket blod nu på "morgonen" och allmänt bara... hostat. Palla hosta liksom. Det är ju påfrestande för kropp och själ och så vidare. Blod i handfatet påminner mig om Constantine. Aaawgrghew... Constantine...

Jag tror att Jocke skulle komma och hämta sin fruktansvärda vattenpipa idag. Det hade varit på tiden, den luktar äääckligt. Äääckligt I tell you! Den har ju stått där sedan i fredags och jag vill inte ha den längre. Jobbig. Dessutom står det två gamla nudelskålar i mitt rum som jag inte pallat ta bort. Ska lätt inte städa mitt rum förrän vattenpipan är borta. Lukten gör mig otroligt illamående.

Nu ska jag dricka kaffe!

Så deprimerande att sådär hysteriskt vika ut sig virtuellt i verbal efterblivenhet för någon man inte känner på riktigt. Det kommer att bli en framtida klassiker; outrageous name - 1,  ylle savantophilia - 0 (zero). Jag känner mig bakis och sjuk. Sjuk, sjuk, sjuk och apatiskt trött, trög och tafatt. Som när man är kär i stunden, när man sitter för sig själv och insuper varenda intryck, men på det negativa hållet. Taskigt för mig, whine, whine, blä, error. Så emotional.

Vill ha nikotin och koffein och en massa andra -in. Känner mig som en -ism. En ideologi, ogenomförbar och full av brister, men tanken är alltid god. God, smaskig, manipulativ och alltid sann. Varsågod. Jag är så god. Tack.

Fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask fem fnask i en fnaskask hysteri, var det vi, huvud över axel "tvi", var tog vi vägen - ramaskri, helt bortrövad inuti, flöjtetui, paniiiii........ ska lyssna på språk, skrika shakes, spårvagn - c'mon baby mellan höghus vardagsberus vårdagsrus injektionsbus och TREO-brus. Hela världen ger mig huvudvärk pschhhhhhht

ORKA VARA VAKEN KLOCKAN FEM!!!

Anthon din jävel. Du får sluta involvera mig i intressanta och sjuka konversationer om livets baksida när jag är (full höll jag på att skriva) trött. Det här är ju inte bra alls, nu har jag varit vaken i trettiofem timmar eller något sånt, om man tar bort de två timmarnas sömn innan dess har jag varit vaken i... jättelänge. Så överflödigt. Åtta timmars sömn är ju sinnesjukt, det är liksom inte genomförbart för fem öre!

Blir helt vettskrämd så fort tidningen kommer, hur väl jag än vet att den dyker upp just då. Mycket jobbigt att få typ hjärtklappning av rutiner.

Jaaa, annars så hostade jag blod på skrivbordet för en kvar sedan. Mycket mycket mycket ofräscht, och jag vet inte vad som är grunden till detta horribla beteende. Kan man hosta blod av för lite sömn?

I've got a paaaasspoooort oooofficer!

Vill hoppetossa mig mer till Gogol, dags igen snart om jag har lite tur. Älska scennärvaroartister älskaälskaälska!

Åh så enformig jag är just nu, trög av att inte sova och se på för mycket Jack Nicholson. Kom och skräm mig älskar psykopater. How I'd love to get you on my couch. Mmmm Lecter. Aaaarghwh filmkaraktärer!!!

Your Outrageous Name is: Amanda Hugnkiss
Hur ironisk ska världen bli?

Queens of the Stone Age är så jävla bra ibland.

Jag saknar herr Kjellström något fruktansvärt, men det känns ganska lönlöst att sakna folk som är mil ifrån en. Exakt en mil skulle jag tro till och med. Det stör mig att det är en extrem skillnad mellan några kilometer och en mil. Som mellan rik och fattig och rikedom och fattigdom.

Har bakat chokladmuffins. De blev omänskligt goda, men mättande, så det var inte så många jag kunde trycka ner. Bra är väl det. Dålig kvällsmat. Jag har lärt mig hur man komprimerar alla dagens mål i ett för övrigt, och det är att sova så länge som möjligt, eventuellt inte sova någonting, och sen käka vad man vill käka, men mer än man orkar, mitt på dagen.

Jag måste köpa bröd. Bröd är bra. Måste bära ner soporna. Fem stycken soppåsar är det nu som står i hallen. Fyra av dem är burkar och flaskor som jag tryckte ner idag.

Borde åka till mormor imorgon. Hemtelefonen verkar strejka, så hon undrar nog var jag tagit vägen. Måste en massa saker, jag vill inte.

Det är en massa känslor nu som slåss om uppmärksamhet. Är för trött för att identifiera dem, för trött för att förtränga dem och för kärleksfull för att ignorera dem. If God is our father, you thought, then Satan must be our cousin. Why didn't anyone else understand these important things? Ändå så förstår jag inte. Jag känner mig lite vilsen nuförtiden. Tvivlar på mitt eget omdöme, men egentligen tvivlar jag mest på andra och deras smak på livet. Surt och bittert, eller bara smaklöst och likgiltig gentemot vad som kommer i deras väg. För tillfället har jag pausat i livet och står still här, i vilken jävla park somhelst och bevittnar vägen ur mitt stilla perspektiv. Händelselös, meningslös och obemärkt. Som vilken människa somhelst.

Som alla människor. Händelselös, meningslös och obemärkt, för vi tänker bara på oss själva.